10
Östgöten
V-nummer

Vad Hitler kostat världen

Hitler blev en dyr affär för världen. De exakta kostnaderna kommer väl aldrig att kunna bestämmas, och ännu är det för tidigt att utan en mycket stor osäkerhetsmarginal ange ens de ungefärliga kostnaderna: Vissa beräkningar och uppgifter har man likväl att hålla sig till, även om åtskilliga av dessa med naturnödvändighet är åtskilligt svävande och approximativa. Åtskilliga förlustposter finns ännu icke uträknade, varför de siffror man kommer till än så länge måste komma att ligga åtskilligt under de verkliga. Man får därför räkna med att senare uppskattningar kommer att korrigera uppgifterna med åtskilliga tiotal miljoner kronor. Som ett bevis för vad vanvettens marknad dragit för kostnader kan emellertid de för dagen tillgängliga siffrorna ge en bild, som är vältalig nog. Östgöten har därför vågat sig på försöket att redan nu göra ett överslag över Hitlers bokslut.
I sitt örnbo i Berchtesgaden hade Hitler en stjärnkammare, där han och hans livastrolog plägade studera stjärnornas gång för att tyda framtida händelser. Det är icke bekant huruvida führern därvid plägade roa sig med att räkna astronomiska tal. Kanske var han lika skral i matematiken som i spådomskonsten. Men däremot kan det utan vidare fastslås, att Hitlers politik har kostat världen astronomiska summor, summor som en vanlig människohjärna knappast kan göra sig en föreställning om. Nazismens krigspolitik har varit ett astronomiskt vanvett.

Egentliga krigskostnader.

Låt oss först göra ett försök att med tillhjälp av mer eller mindre fullständiga officiella källor räkna ut de egentliga krigskostnaderna, alltså vad som direkt satts in i rustningar och krigföring. För diktaturstaternas del föreligger ingen verklig redovisning, och därför tvingas man för deras vidkommande att hålla sig till en sannolikhetskalkyl. Ett överslag över krigskostnaderna ger följande summor i svenskt mynt:

USA.......... 1.200 miljarder kr.
Brittiska
imperiet..... 480
Sovjetunionen 800
De ockuperade
länderna..... 100
Tyskland..... 725
Japan........ 200
Italien o. andra
axelstater... 75

Summa 3,580 miljarder kr.

Som synes kommer lejonparten av krigskostnaderna på Förenta staterna, som alltså ekonomiskt sett fått ge den största tributen till axelns krossande. På andra plats kommer Sovjetunionen, på tredje Tyskland och sedan följer Brittiska imperiet och Japan.
Siffran från de ockuperade länderna i Europa, i runt tal beräknad till 100 miljarder kronor, innefattar inte bara eller ens i främsta rummet dessa staters egna kostnader för den kamp de fört mot angriparstaten. De europeiska staterna nedkämpades redan på ett tidigt stadium och hade då ännu inte hunnit lägga ner så stora summor på rustningar. Större delen av de hundra miljarderna representerar alltså vad Tyskland genom sin ekonomiska rovdrift sugit ut ur de ockuperade länderna. För att få en föreställning om siffrans storlek kan påpekas,
att den är dubbelt så stor som hela den svenska nationalförmögenheten,
att den är sex gånger så stor som hela den svenska nationalinkomsten.
Som jämförelse kan nämnas att de direkta krigskostnaderna för samtliga de 30 stater, som deltog i det första världskriget, uppskattades till 400 miljarder kronor i 1930 års penningvärde. vilket med nuvarande penningvärde bör göra ungefär 750 miljarder kronor. För någon tid sedan beräknade professor Westin-Silverstolpe att kriget denna gång skulle kostat ungefär 4 gånger så mycket som förra gången. Vår jämförelse visar, att kriget denna gång skulle ha kostat närmare 5 gånger så mycket i direkta kostnader. Alla beräkningar är emellertid, som förut nämnts, ytterst approximativa och osäkra.
Under det första världskriget uppgick den genomsnittliga dagskostnaden för samtliga krigförande till 900 miljoner kronor eller c:a 40 miljoner kronor i timmen. Utslaget på de 2,067 dygn som det andra världskriget hade varat den 1 maj i år skulle den genomsnittliga dagskostnaden den här gången bli 1,7 miljarder och timkostnaden något över 70 miljoner svenska kronor. I realiteten torde kostnaden dock ligga högre. Framför allt har kostnaderna givetvis varit avsevärt högre under tiden efter invasionen.

Oerhörda krigsskador.

Till de egentliga krigskostnaderna kommer sedan de materiella skador, som kriget vållat. När man här skall försöka sig på en uppskattning rör man sig på ännu osäkrare mark. Vilket marknadsvärde har en katedral? Det finns en mängd oersättliga och ouppskattbara värden, som förstörts under kriget. Och därtill kommer, att det måste ta åtskilliga år att uppskatta de materiella förluster, som verkligen låter sig värderas. De siffror, som hittills föreligger är i hög grad ofullständiga och osäkra. Följande siffror över krigsskadorna må emellertid presenteras:

Storbritannien 10 miljarder kr.
Tyskland 150
Ockuperade län-
derna 100
Sovjetunionen 1,000

Summa 1,260 miljarder kr.

Det förefaller sannolikt, att siffran från de ockuperade länderna är för låg. Den totala förstörelsen av Warszawa, förstörelsen av Rotterdam och en mängd andra städer måste bidra till att skjuta siffran i höjden. Även Tysklands förluster under slutskedet gör sannolikt den tyska siffran större. Å andra sidan förefaller den ryska siffran, uträknad av Sovjetunionens främste nationalekonom professor Varga, överraskande hög; möjligen innefattar den också förlusterna i militära och civila människoliv. Det är därför möjligt att de olika posterna något utjämnar varandra, även om det förefaller troligt att senare upptaxeringar skall komma att ge ett vida högre totalvärde.
----
Så verkade nyordningen

Av vidstående artikel framgår att tyskarna under ockupationsåren sugit ut världen för c:a 100 miljarder kronor ur de härtagna länderna.
I relation till denna siffra kan lämpligen sättas det tyska skadeståndet efter förra världskriget, kring vilket stått så många diskussioner och som utgjorde grunden för den propaganda mot versaillesfreden, med vars tillhjälp nazisterna kom till makten. Det skadeståndsbeloppet uppgick till 4 miljarder kronor, alltså bara en tjugofemtedel av vad Tyskland under dessa år sugit ut ur de länder, som det begåvade med nyordningens välsignelser.
----

Mer än 11 miljoner stupade.

Härtill kommer sedan de människovärden, som förötts under det blodiga vanvettet. Det förra världskriget krävde 8,750,000 stupade och 20 miljoner sårade, samtidigt som kriget medförde ett underskott i antalet levande födda på 20 miljoner och - frånsett de stupade - ett överskott i dödstalen på 7 miljoner. Världen hade ännu inte hunnit hämta sig från denna fruktansvärda åderlåtning, när det nya kriget bröt ut. Världskriget nr 2 har varit ännu mera offerkrävande än det första. Så här ser en första uppskattning över antalet stupade och helinvalida soldater ut:

USA 325,000
Brittiska imperiet 450,000
Tyskland 4,000,000
Sovjetunionen 5,200,000
Japan 700,000
Italien o. andra axel-
stater 250,000

Summa 10,925,000

Det observeras genast, att inga siffror från de ockuperade länderna ingår i denna tabell. I fråga om Polen, som förlorade många i stupade under tyskarnas treveckors fälttåg, saknas uppgifter, likaså ifråga om Grekland och Holland. För Belgiens del föreligger en uppgift från den 19 jan, detta år om att 9,670 officerare och meniga skulle ha stupat under själva kriget och från Frankrike lämnades den 14 okt. förra året en uppgift om att 300,000 personer skulle ha dödats i strid eller avrättats av tyskarna. Enligt en annan officiell fransk uppgift skulle själva fälttåget dock endast ha krävt 60,000 stupade - de övriga dödsoffren får alltså skrivas på den tyska terrorns konto. Räknar man endast med dem som i de olika länderna stupat i strid torde man komma upp till en siffra på något över en halv miljon. Det betyder att förlusterna i människoliv under de egentliga striderna skulle ha uppgått till c:a 11½ miljoner man.

Vad är en människa värd?

Människorna är nationernas värdefullaste tillgångar. När man söker uppställa en räkning på vad hr Hitler kostat världen måste man också räkna med förlusterna i människoliv. För överskådlighetens skull tvingas man därför till den till synes något cyniska operationen att omräkna dessa förluster i myntvärde. En sådan uppskattning blir naturligtvis hög grad fiktiv, men man kan för att nå fram till en användbar siffra använda professor Silverstolpes någon gång före kriget gjorda uppskattning av den arbetsdugliga individens kapitalvärde till 60,000 kr. Med en sådan värdering kommer man till att antalet stupade representerar en värdeförstörelse av följande storleksordning:

USA 19,5 miljarder kr.
Brittiska imp. 27
Tyskland 240
Sovjetunionen 312
Japan 42
Italien o. andra
axelstater 15
Ockuperade län-
derna 34,5

Summa 690 miljarder kr.

Men siffrorna är icke fullständiga. Till dem som stupat i strid bör läggas alla de miljoner, som tyskarna systematiskt utrotat, alla som pinats till döds i koncentrationslägren och begagnats som bränsle i likfabrikerna, alla som ställts framför arkebuseringsplutonerna i de ockuperade länderna och alla som lidit svältdöden på grund av undernäring. I dessa fall föreligger inga exakta siffror. För någon tid sedan ansåg sig en uppskattare kunna räkna med att "värdet" av de av nazisterna likviderade judarna skulle uppgå till c:a 280 miljarder kr. Senare avslöjanden från Buchenwald, Belsen, Oswiecim och andra dödsfabriker har emellertid givit vid handen att nazisternas utrotning varit ännu effektivare än man ursprungligen räknade med. I Maidanek slaktades 1,380,000 män, kvinnor och barn. Det har tidigare uppgivits att enbart i Polen c:a 3 miljoner polacker och polska judar utrotats. I Jugoslavien har 1½ miljoner människor mist livet under kriget. Vi har tidigare meddelat en siffra från Frankrike: 300,000 dödade, varav endast 60,000 under själva kriget. I åtskilliga länder har ockupationen alltså kostat mångdubbelt i dödsoffer i jämförelse med de reguljära striderna. Det sammanlagda antalet dödsoffer låter sig för dagen endast gissningsvis antydas. Det sannolika är att man kommer upp till en siffra, som inte ligger så mycket under 20 miljoner, alltså ungefär 3 gånger Sverges folkmängd. Den ojämförligt största delen av denna siffra kommer på Europa.

Europa - ett fattighus,

"Nyordningen" har alltså lett till att Europa blivit ett fattighus. Räknar man samman de olika här ovan angivna posterna kommer man fram till följande förlustsiffrror:

Direkta krigs-
kostnader 3,580 miljarder kr

"Wärdet" av de
stupade 690
Krigsskador 1,260

Summa 5,530 miljarder kr.

5,500,000,000,000 kr., det är alltså vad hr Hitler bevisligen kostat världen. Vi har redan antytt, att krigsskadorna kan antas vara för lågt uppskattade och förutskickat, att antalet civila dödsoffer icke ingår i uppskattningen. Redan den preliminära siffran borde alltså ligga åtskilligt högre. Men räknar man med dessa 5.500 miljarder kronor, som alltså bygger på någorlunda kända faktorer och som representerar en dagskostnad för kriget på 2,5 miljarder kr. - gott och väl den svenska försvarsberedskapen under ett helt år sålunda - och en timkostnad på drygt 100 miljoner kr., får man ändå en liten föreställning om hur dyr vicekorpralen från Braunau blivit för världen. Låt oss för att göra siffran lättare fattbar ge vissa illustrationer.
Om summan för krigsförstörelsen delades upp på enkronor och dessa lades intill varandra skulle man få ett band som löpte 3,062 varv runt jorden.
Om dessa varv placerades intill varandra skulle man få en med enkronor besatt autostrada, runt ekvatorn på 76,5 meters bredd.
Om enkronorna i stället staplades på varandra skulle man få 27 staplar intill varandra mellan jorden och månen.
Dessa exempel kanske säger en del om det astronomiska vanvettet. Men man kan välja ett par andra och ännu mera påtagliga bilder. Man kan ställa frågan: vad skulle jordens folk kunnat skapa för sin materiella förkovran för den summa som nu använts i förstörelsens tjänst?
Jo:
För samma summa skulle varje familj på hela klotet - europeer likaväl som hottentotter, amerikanare likaväl som eskimåer - kunnat få en villa till ett värde av mellan 20,000 och 25,000 kr. till skänks.
Hade man i stället valt att skaffa sig en bil skulle alla män och kvinnor i hela världen över 16 år kunnat få en volvobil av den nya fredsmodellen. Hade man valt en amerikansk folkbil skulle alla, barn och spenabarn inberäknade, fått var sin bil och kanske ändå några hundralappar att sätta in på banken.
Här kan man lämpligen sätta punkt för denna siffrornas danse macabre. Blott det må tilläggas, att de siffror vi här räknat med trots allt icke ger den riktiga bilden av världens utarmning. De många miljonerna dödade och lemlästade betyder lika många miljoner förlorade produktionskrafter för fredliga ändamål, de maskinella produktionsresurserna är i stor utsträckning förstörda och måste ersättas och återuppbyggnaden av vad kriget förstört innebär att det finns oerhört mycket att återhämta innan mänskligheten kan börja bygga vidare på den grund som fanns före kriget. I sanning: Hitler har blivit en dyr affär för världen.

----

Astronomiska tal

Inom Nationernas förbund gjorde man på sin tid en uppskattning av de indirekta krigskostnaderna under det första världskriget och kom därvid upp till en sammanlagd summa på en trillion. Detta tal skrives:

1,000,000,000,000,000,000

En etta och aderton nollor alltså, vilket är detsamma som en miljard miljarder. Siffran gör naturligtvis inte anspråk på något större mått av exakthet. För att nå fram till den måste man röra sig med värden, som helt enkelt inte kan vägas. Under detta krig har förstörelsen varit vida större än förra gången. Skulle man godta Nationernas Förbunds beräkningsgrunder från förra gången och dessutom förutsätta att professor Silverstolpes i trängre sammanhang gjorda beräkning att kriget denna gång skulle kostat c:a 4 gånger så mycket som förra gången skulle man komma upp till en siffra på 4 trillioner. Alltså:

4,000,000,000,000,000,000

Staplade man så många enkronor på varandra skulle man få en stapel ut i världsrymden som nådde ett gott stycke utanför Pluto, den yttersta planeten i vårt solsystem. Man kan med visst fog tala om astronomiska siffror.
----